Blairs gräddfil

Stopp för flyktingar och lågutbildade. Gräddfil för de välutbildade.
Sällan har denna elitistiska princip formulerats mer brutalt uppriktig än i Storbritanniens nya invandringslagar, som presenterades i tisdags.

För ett år sedan skärpte regeringen asylpolitiken. Inrikesminister Charles Clarke pekar stolt på att antalet asylsökande minskar och utvisningarna ökar. Efter amerikansk och australiensisk förebild införs nu ett poängsystem där utlänningar som vill arbeta i landet sorteras i fem nivåer efter kunskaper och utbildning.
Det ”gör det möjligt för oss att försäkra oss om att enbart människor med de färdigheter Storbritannien behöver kommer till landet, medan de som saknar dessa färdigheter hindras att söka” förklarar Clarke (Independent 7 mars).
I denna dubbla rörelse formaliseras det globala klassamhället i lag. Företagen avgör, med statens goda minne, vem som behövs och vem som kan undvaras.
Läkare? IT-tekniker? Välkommen! Lantarbetare? Kassörska? Inte en chans.

Idén kommer från ett gammalt Tory-förslag och Clarke skriver rakt ut att målet är att ”öka allmänhetens förtroende för invandringssystemet”. Det är kodspåk för att smeka rasisterna medhårs. Högeroppositionen ska avväpnas genom att man snor dess politik.

Räkna med att fler länder följer efter. För att klara den så kallade försörjningskrisen kommer Västeuropas företag och myndigheter att dammsuga omvärlden på ”rätt” utbildade människor de närmaste decennierna.
Sverige har idag i stort sett ingen arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Det kommer att ändras. Regeringen tvingades 2004 tillsätta en utredning i frågan – den lägger förslag i höst – och i somras talade Pär Nuder positivt om arbetskraftsinvandring.
Högerpakten verkar ha lämnat idén om ett rent gästarbetarsystem och vill låta människor från hela världen söka arbete på samma villkor som EU-medborgare.
Frågan är därför inte om. Utan hur.
Ett brittisk system, där bara de handplockade får plats?
Eller ett svenskt, där alla får rätt att åtminstone SÖKA arbete – med samma villkor, självklart, som infödda. Också de som varit oskickliga nog att födas fattiga.

ARTIKELN TIDIGARE PUBLICERAD I AFTONBLADET

Skribent: Petter Larsson