Demokratin har gått för långt. Politikerna har förvandlats från kloka statsmän, som förmår fatta smärtsamma men nödvändiga beslut, till den obildade massans kasperdockor, som följer minsta skifting i opinionen. Eftersom denna massa är nu-orienterad, ha-galen och dessutom har dålig smak, så måste folkmakten – majoritetsstyret – begränsas.
Det är den bärande tesen i Newsweek-redaktören Fareed Zakarias till politisk filosofi förklädda pamflett Frihetens Framtid.
Det är ett klassiskt problem. Zakaria vill ha demokrati, inte tu tal om det, men han är livrädd för att folket ska rösta fel, särskilt i ekonomiska frågor förstår man. Det kan ju tänkas att de hellre vill ha bättre sjukvård än sänkta skatter till exempel, eller får för sig att konfiskera privata jordegendomar.

Särskilt gäller detta i fattiga länder. Här i Nord har vi ju ändå byggt in skydd mot ”majoritetens diktatur”, även om de också – enligt Zakaria – nu håller på att undermineras.
I Syd måste befolkningen först fostras genom en kopia av den (idealtypiska) europeiska historien: först en liberal kapitalism som kan skapa en mäktig borgarklass, som sedan kan bygga upp ”liberala institutioner” typ fungerande domstolar, tidningar, grundlagfästa medborgerliga rättigheter och – naturligtvis – egendomsskydd. Hoppar man över något av dessa led och går direkt på allmänna val, ja då väntar kaos, övergrepp och fortsatt fattigdom, tror Zakaria.
Fattiga länder mår därför bäst av att ledas med fast hand mot utveckling av vad Zakari kallar ”auktoritära liberaler” och tar som exempel bland annat Indonesiens diktator Suharto – också känd också för att ha låtit massakrera uppemot en miljon politiska motståndare – och den chilenska diktaturen under Pinochet.

Att demokratiska församlingar kan fatta dåliga beslut är naturligtvis sant, liksom att rösträtten som sådan inte är det enda kriteriet på ett gott samhälle – fri -och rättigheter, men också social välfärd och jämlikhet är naturligtvis också viktigt.
Zakaria har också rätt i att det finns gott om formella demokratier som i praktiken mest är skendemokratier – men är inte det ett argument snararar för mer demokrati, för mer folkligt deltagande i de politiska processerna och för en utvidgning av demokratins beslutsområden?

Om Zakaria nu hade varit en ensam kverulant som från sin redaktörsstol förfasade sig över barbariet och sedernas förfall hade man kanske kunnat rycka på axlarna. Men tyvärr är hans idéer i full svang – också här i Sverige. EU-fördrag som lagfäster kapitalets rätt att röra sig över allt annat, den självständiga riksbanken, riksdagens utgiftstak och det finanspolitiska expertråd som den borgerliga regering nu planerar att tillsätta är alla exempel på hur man från höger försöker ”skydda” viktiga områden av politiken från den skadliga idén att politikerna ska lyssna på sina väljare.

Fareed Zakaria
Frihetens framtid
Övers: Jim Jakobsson
Atlantis

ARTIKELN TIDIGARE PUBLICERAD I HELSINGBORGS DAGBLAD OCH SUNDSVALLS TIDNING

Skribent: Petter Larsson