Vilket är borgerlighetens alternativ till vinsttak?

Skärmdump av vård- och omsorgsföretaget Aleris hemsida.

För mig är det obegripligt att borgerliga partier som brukar predika återhållsamhet med offentliga medel, försvarar att mångmiljardbelopp av våra skattepengar rinner ut från välfärden och bygger upp privata förmögenheter, skriver Peter Persson.

Som bekant kommer den socialdemokratiska regeringen med stöd av Vänsterpartiet lägga fram ett förslag i riksdagen om vinstbegränsningar för privata utförare inom skola och omsorg. Bakgrunden är att välfärden finansieras av våra skattemedel och rimligen borde användas till verksamhet istället för att miljarder omvandlas till vinster. Grundprincipen är att ett vinsttak på sju procent föreslås införas.

Nu pågår en intensiv kampanj från vissa näringslivsorganisationer och de stora koncerner som driver verksamhet i skola och omsorg. Borgerligheten bildar doakör och Sverigedemokraternas middag på svenskt näringsliv var nog god. De svängde 180 grader efter den sammankomsten.

Jag besöker ofta små och medelstora företag i främst Jönköpings län. Det ger mycket kunskap och jag möts av en stor öppenhet från både företagsledare och fackföreningar. Ofta får underleverantörer kämpa hårt för att utveckla teknik och rationalitet för att hävda sig i konkurrensen.

När man beskriver sina avkastningskrav är det ofta inom området 6-8 procent. De verkställande ledningarna har inga fantasilöner och drivkraften är vanligen att utveckla företaget. Jag har till och med träffat företagsledare som avstod från löneuttag under finanskrisen. Värden i dessa företag skapas genom arbete. Inte genom tillförsel av skattemedel. Tvärtom är dessa företag och den sysselsättning som man skapar grunden för att vi ska kunna ha ett välfärdssamhälle.

Det fanns en tanke i flera partier redan på 70-talet att skapa alternativ inom välfärden. Det handlade då oftast om föräldrakooperativ, andra kooperativ eller ideella organisationer. Så har det ju faktiskt inte alls blivit. Istället är det riskkapitalbolag som lagt under sig betydande delar av välfärden. Vi kan konstatera att många inte förstod marknadsekonomins logik.

I Jönköping fick vi praktisk kunskap om marknadens funktionssätt när John Bauer-koncernen försattes i konkurs. Den tidigare ägaren hade då berikat sig på våra skattemedel innan försäljningen. Nu var lönsamheten inte som man önskat och skolan bommade igen.

Till och med Liberalernas ledare sade vid tillfället att riskkapitalbolag inte var lämpliga ägare till skolor. Efter det har riskkapitalbolagen expanderat och Björklund tystnat.

Häromdagen meddelade vård- och omsorgsjätten Aleris att man skulle avveckla en rad verksamheter i Stockholmsförorter eftersom lönsamheten är för dålig. De gamla är inte längre lönsamma. Marknadsvärdet är för bolagen viktigare än människovärdet.

För mig är det obegripligt att borgerliga partier som brukar predika återhållsamhet med offentliga medel, försvarar att mångmiljardbelopp av våra skattepengar rinner ut från välfärden och bygger upp privata förmögenheter. Detta samtidigt som företagens ledningar har fantasilöner i mångmiljonbelopp.

Jag har aldrig träffat någon företagsledare som haft så primitiva drivkrafter för den egna verksamheten. Borgerlighetens blindhet i frågan om vinster i välfärden är alarmerande. Uppenbarligen är riskkapitalisters vinster viktigare än att värna välfärden.

Peter Persson

Riksdagsledamot (s) Jönköping

Peter Persson. Foto Riksdagsförvaltningen.