KRÖNIKA. Sedan en tid pågår en spännande debatt i Storbritannien om värdet av jämlikhet och minskade inkomstskillnader. Skälet är inte i första hand den finansiella och ekonomiska krisen utan en bok, som gör anspråk på att ha funnit starka vetenskapliga belägg för att samhällen med stora inkomstskillnader har fler sociala och hälsorelaterade problem än mer jämlika samhällen.

Människor kan i allmänhet förvänta sig ett kortare och sämre liv i samhällen där skillnaden mellan de högsta och lägsta inkomsterna är stora. Och omvänt: relativt jämlika samhällen har bättre hälsa, färre drogproblem, bättre utbildad befolkning och så vidare.

”The spirit Level. Why More Equal Societies Almost Always Do Better” av epidemologerna Richard Wilkinson och Kate Picket väcker för varje dag man följer bokens öden på nätet allt större intresse i hemlandet.
Förr eller senare är debatten här. Och vad är det då som är så nytt? FN:s välfärdsmätningar har ju sedan flera år pekat på samband mellan hög materiell levnadsstandard för folkflertalet och till exempel väl utbyggd skola och väl fungerande sociala skyddsnät. I de här mätningarna har ju alltid jämförelsevis jämlika länder som de nordiska legat i topp, länder som dessutom är ekonomiskt högpresterande och teknologiskt avancerade. Fakta som år efter år motsäger att ökade inkomstskillnader skapar högre ekonomisk tillväxt och i slutändan generösa välfärdsanordningar.

Vad de brittiska forskarna har funnit efter att ha samlat och analyserat i stort sett alla tillgängliga och någorlunda tillförlitliga data om inkomstskillnader och en rad sociala och hälsorelaterade förhållanden i världens 20 rikaste länder och i samtliga 50 delstater i USA är statistiskt säkra samband. Ingen har tidigare gjort en motsvarande studie i den här skalan. Och de har funnit resultat, som ännu ingen gjort seriösa ansatser att motbevisa.

I länder och delstater med stora skillnader mellan rika och fattiga är mentala sjukdomar och psykosociala problem vanligare, liksom drog- och alkoholmissbruk, fetma, spädbarnsdödlighet och tonårsgraviditeter. I länder med de största inkomstskillnaderna – USA, Storbritannien och Portugal – registreras också de största sociala och hälsorelaterade problemen.

Det finns fler samband som rör kriminalitet, förväntad livslängd, utbildningsnivå och annat. Särskilt intressant är att den psykiska ohälsan är fem gånger vanligare i hela befolkningen i de mest ojämlika samhällena. Forskarnas egen förklaring är att stressnivån och otryggheten, också hos de med högre inkomster, är ett större problem i samhällen med stora inkomstklyftor.

Deras enkla slutsats är att politiken långsiktigt måste genomsyras av en strävan mot ökad ekonomisk jämlikhet om målet är att nå samhällen med färre mänskliga problem och konfliktanledningar på i stort sett varje område som betyder något för den enskilde individen.
Någon som är förvånad?

Tidigare publicerad i Skånska Dagbladet

Skribent: Håkan Hermansson